r.i.p. Stefan Liv

Ja, det var länge sedan jag skrev. Och det finns sin anledning och den är så enkel som.. jag vet inte vad jag ska skriva om, och därmed har jag inte kunnat skriva. För jag menar, vem fan bryr sig vad jag gör om dagarna och vad ska göra kommande dagen. Men om jag nu måste skriva. Så kan jag säga att jag är ledsen. Och det är för Stefan Liv (xHVmålvakten, ni vet (klart ni inte vet) killen som jag älskade att hata och suckade åt varje gång han blev uttagen i landslaget. Helt enkelt killen som raggade mig under hösten 2002. Han som frågade mig om jag ville följa med honom till hans mamma å dricka saft å äta köttbullsmacka. Just HAN ja!) är DÖD. Han dog i en flygkrasch nu den sjunde. Han och hans hockeylag; Lokomotiv Yaroslavi (ett hockeylag i Ryssland, KHL) var på väg på till sin första hockeymatch för säsongen. Planet fick inte tillräckligt med fart och kunde där med inte lyfta ordentligt, utan flög i rakt in en radiomast och därefter kraschade planet i en sjö. Alla dog. Okej, två klarade sig, men nu imorse dog en av dessa två. Nu lever bara en, men hans liv hänger på en tunn tråd. Han kommer också dö. (I alla fall är det vad jag tror).

Jag är så ledsen.

Jag kommer sakna dig, Liv. Jättemycket.

Jag gråter då jag läser artiklar om denna olycka eller när jag läser Stefan Liv's blogg. Men den får mig också att skratta. För den är ju för rolig. Men annars så gråter jag mest. Detta är så jävla sorgligt.


En sak till.. Jag måste få berätta det.. Det är om Stefan och hans förvirring.. Jo, jag minns jag kollade på Sporten (jag har t.o.m detta inspelat och har VHS:et någonstans). I alla fall så var Sporten på hemmabesök hos Stefan. Han ville först bjuda på kaffe, men kaffet var slut. Sedan började det pratas om Stefan fjärrkontroll till TV:n var borta och den hade varit borta en längre tid. Så de går runt i Stefans ungkarls lya och letar efter den, och dom hittar den - i frysen. Såååå jävla sköööön lirare alltså! 

Nu orkar jag inte skriva mera. Lusten bara dog. Se om den kommer tillbaka snart igen. För komma tillbaka, det kommer jag. För jag trivs nu för en gång skull med att ha en blogg. Kul att skriva i den.. då jag väl gör det. Sedan kommer den bli rolig att läsa ju mer jag kommer skriva i den. Men tills dess. Ha tålamod till nästa gång jag skriver.

Puss!